Translate

.

.

onsdag 2 december 2015

Vem är är personen som vi visar fram?








Plötslig började bilar hoppa och dansa
på vägen och ingen förstod någonting av vad som hände
före de upptäckte en vajer på vägen som
fick bilarna att dansa.

Såg filmen i Aftonbladet så jag passade på att
knäppa en bild.

Idag är det soligt och  - 1



Har Malou på i bakgrunden och en gäst där talar
om hur vi skapar en bild av oss själva som
vi slutligen formas till.
Hur ser du på detta, upplever du att du bjuder på den du är eller
är det du den som egot och profilen som du skapat?

Nu skall jag fundera sedan återkommer jag om detta. ☺



Den bästa dagen till dig finaste hjärtat.



Kram, K




35 kommentarer:

  1. ha ha ja ibland får man vara snabb :) Malou men det är ju repriser så trist :( gråväder så inneväder för mig stor kram

    SvaraRadera
    Svar

    1. Här var det sol idag....

      Kramen ♥

      Radera
  2. Vad hemskt att möta denna vajer och börja dansa runt!
    Ha en trevlig dag!

    SvaraRadera
    Svar

    1. Ja, gud så hemskt men de fick tydligen bra....

      Kramen ♥

      Radera
  3. Såg också filmen på Aftonbladet. Lite otäckt kan jag tycka.
    Vad gäller din fråga så är jag nog den jag är och bjuder på mig själv. Take it or leave it liksom.

    SvaraRadera
    Svar

    1. Jag är nog som i bloggen, fåordig... :)))

      Kramen ♥

      Radera
  4. Ja, det var en lustiger dans, med bilarna.
    Din fråga kan jag inte svara på. Jag tror att jag är en som "vill vara till lags", är det kanske ett svar? Är lite för mesig och försöker anpassa mig till hur jag tror att omgivningen vill att jag ska vara. Känner du mig som så´n?
    Kram och trevlig dag.

    SvaraRadera
    Svar

    1. Jag tror inte du är någon mes, långt därifrån....., hi hi hi.... Kanske vill du bedöma läget lite bara,
      sedan tror jag att du har lätt att anpassa dig till olika situationer... Sedan sprider du trivsel runt dig också...

      Kram på dig ♥

      Radera
  5. Jag är den jag är, gör mig inte till, bjuder gärna på mina gester och babbelibabbel. Lite försiktig i uttalanden dock, vill inte bli missuppfattad eller göra någon ledsen, försöker hitta och säga något uppmuntrande.
    Sen om andra ser mig så, det är frågan.
    Ha en fortsatt trevlig dag och KL ♥

    SvaraRadera
    Svar

    1. Du är nog en glad babbelibabbla, hi hi....

      KL ♥

      Radera
  6. Jag tror att vi alla formas i barndomen och att vårt jag skapas av det andra lägger på oss. Som vuxen kan man sedan försöka rensa bort alla pålagringar och försöka hitta vem man egentligen är innerst inne, vilket inte är helt lätt. Men den jag tror att jag är, det som jag tror är mitt autentiska jag, det bjuder jag gärna andra på. Det andra, det som inte känns som jag,, gömmer jag gärna undan. Kram! <3

    SvaraRadera
    Svar

    1. Jag tror vi formas av livet, för egen del så känns det som jag var en som barn, en som ungdom/vuxen och en som idag... Men själv tycker jag att jag är som i bloggen, fåordig....

      Kram ♥

      Radera
  7. Hade inte sett klippet med bilarna innan! Men så läskigt!
    "Vem är jag, vem är du? Levande charader..." Arja Saijonma; vIsst ligger det en del i det.
    Jag vet inte alltid vem jag är, men ibland så...
    Frågan är för mig ganska komplex och jag har inte något svar i nuet.
    Men jag har nog spelat en del roller, bättre och sämre, i livet och visst har vi påverkats av pålagor vi fått med oss från det vi var små och sedan är det svårt att veta vad som är en pålaga och vad som inte är det.
    Jag klurar vidare...
    Tror sedan att dett med "vem man är" kan ändras under livet resa, men grundstenarna finns kvar. Hos mig vet jag att den grundläggande muren finns men den har rasat då och då och gamla stenar har bytts ut.
    Soliga kramar!
    Spännande att se vad du kommer fram till.

    SvaraRadera
    Svar

    1. Ja, gissa om man blivit rädd om man kom körande där? huuua...
      Tror detsamma som du att man är förändras genom
      livets resa...

      Kram ♥

      Radera
  8. Man kan se helt galna trafikbilder på nätet, man blir lite rädd...

    SvaraRadera
    Svar

    1. Nu var som tur inte detta i Sverige...

      Kramen ♥

      Radera
  9. Har inte sett den där filmen men får väl leta upp den nu eftersom jag blev lite nyfiken.
    Jag har alltid bjudit på mig själv men de senaste månaderna har jag varit en riktig citronvagina och det är ju inte så mycket att bjuda på ;-)
    Kram
    sv: Om jag blir en riktig kändis är du den första som får en autograf!!

    SvaraRadera
    Svar

    1. Hi hi hi.... Är vi det humören som bestämmer vem vi är?
      Jag tror vi är mycket större än så... :))

      Kramen ♥

      Radera
  10. Många gånger tror jag att man är som man blir bemött.. Men jag försöker alltid vara pigg o glad utåt sett även om jag mår dåligt. Jag vill inte "dra" ner andra om jag känner mig nere, då tar jag det när jag kommer hem o är i min ensamhet. Men jag är en glad människa som älskar att göra andra glada oxo.
    Ha en mysig kväll kramar ♥ ♥ ♥

    SvaraRadera
    Svar

    1. Om man inte är glad och låssas då blir det inte äkta och då förlorar
      man lite av ödmjukheten till sig själv tycker jag.....

      Kramen ♥

      Radera
  11. Vilken trafikbild ...ojoj...
    Jag är nog som jag är. Ligga till lags....eller försöka anpassa mig till andra ÄR inte min grej Presis.
    Jag tror nog människor i min omgivning uppfattar mig som en glad och ......lite livlig människa.


    Onsdagskram från Lilla ja......En som är pigg å Gla....denna dag❤

    SvaraRadera
    Svar

    1. Ja på den vägen ville jag inte kommit körande....

      Det är sent så jag är varken sur eller glad utan bara trött nu.... :))))

      Nattinattikram ♥

      Radera
  12. Nej, den filmen med vajern och bilarna har jag inte sett, läskigt!

    Jag är som jag är, och eftersom jag jobbar med människor så är jag noga med att behandla andra som jag vill bli behandlad. Kram och ha en trevlig kväll..jobbet kallar på mej!!!

    SvaraRadera
    Svar

    1. Snacka så chockad man blivit om man kom lugnt och stilla körande och bilen
      började hoppa och dansa.... :)
      Jag upplever dig som en jäkla trevlig människa.

      Godnatt och jobba på nu medan jag sover, hihi hi....

      Kram ♥

      Radera
  13. Jag tror att jag är den jag är. Och är densamma som jag visar i bloggen. Men jag visar långt ifrån alla sidor av mig...

    SvaraRadera
    Svar

    1. Härliga Ama, nej, lite vill man ju ha för sig själv.... :))

      Kramen ♥

      Radera
  14. Hmm... försvann min kommentar? Nåja, god morgon :D

    Kram

    SvaraRadera
    Svar


    1. Godmorgon/lunch Znogge... ☺

      Kram ♥

      Radera
  15. Filen har jag sett ,-))) nog skulle man blivit chockad!
    Jag bjuder nog inte på mig själv ,men skulle gärna velat vara charmig ,-) men tror man formas tidigt ,-)
    Ha det fint KRAM Primrose

    SvaraRadera
    Svar

    1. Genom att bara finnas till så bjuder vi ju på oss själva. :))))
      Detta med att inta olika roller eller bara vara naturligt sig själv menade jag.. :)))

      Kramen ❤

      Radera
  16. Jag är den som bjuder på mig själv och det i alla lägen. Jag är inte rädd för att göra bort mig och jag kan bjuda på det goda skratt som följer med. Att föreställa sig att vara en annan än den man är blir nog mest jobbigt för den som utövar det. För eller senare dyker sanningen upp ändå. Fin 💭... Ha en fin dag!!!

    SvaraRadera
    Svar

    1. Många har en yrkesroll som de tar med sig in i privatlivet, andra är naturliga och likadana både på jobbet och privat, det var lite så jag tänkte men uttryckte mig nog galet.. :)))

      Kramen ❤

      Radera
  17. Den där hoppebilden du visar kan nog med lite fantasi användas i studiet av våra självbilder :) och mötet med den bild andra har av oss . Självbilden varierar utifrån den form vi kanske ärver genetisk, det sociala arvet och den miljö som vi växer upp i och den erfarenhet vi får när vi blir vuxna. En grund finns alltid, men jag tror den formas om eftersom livet pågår. Jag tror heller inte att vi bara är en i bilden hela tiden, vi har flera sidor, flera bottnar som grundar oss .Likaledes har "sanningen" flera sanningar. Olika roller i livet ger oss spelregler som inte är privata, men vår personlighet speglar oss. Helt naturligt vet vi inte vem vi är till alla tider heller ...Det er viktig tveta vem en är, men egentligen så är det rätt så enkelt - var dig själv i den situation som uppstår ... Jag minns övningar från olika jobbgrupper -- överraskande härlig och fy fan framstår jag så? Det är på så vis en självbild växer så vi blir bekväma med oss själv :-)Kram på dig för spännande inlägg <3 Väntar på ditt inlägg ;)

    SvaraRadera
    Svar

    1. Måste nog uttryckt mig både slarvigt och otydligt. :)
      Självkänsla och självförtroende är två olika saker,är grunden till självet stabilt så står vi kvar när det stormar. Självförtroende skapar vi oss av yttre saker och det håller sällan för några stormar.
      Jag menade yrkesroller som många tar fram i privatlivet, de identifierar självet med rollen. Sedan finns det naturmänniskor som är likadana både på jobb och privat, dit hör jag. :)
      Skriver detta med mobilen så det kanske blev helt åt skogen men nu publicerar jag oavsett..
      Kram ❤

      Radera
  18. :-) du uttryckte dig inte slarvigt och otydligt alls - jag svarade med de tankar som dök upp hos mig när jag läste ditt inlägg. Självkänsla och självförtroende är som du säger två olika saker ...
    Yrkesroller i privatlivet jaa ... när vi möts i privata sammanhang så följer ofta den rollen med - vid nya möten frågar vi vad jobbar du med då typ och får ofta den frågan ... Intressant detta du :-)kram på mändagen...

    SvaraRadera



Du vet väl att du är ren och skär kärlek? ♥